Sydamerika är inte tillräckligt känt i Sverige för att dess viner skall kunna förmedla mer eller mindre medvetna associationer till landet eller till trakten där det produce- rats. Eller till dess människor, historien, språket, gastro- nomin, naturen och kulturen. Det är något som Italien har lyckats väl med. De har sedan länge insett att ett glas vin innehåller mycket mer än vad vi uppfattar med våra syn-, smak- och luktorgan. Ofta kan vi fås att uppleva landskapet i Toscana, konsten i Venedig, musiken på La Scala och samhällen på Medel- havskusten när vi tänker på eller dricker något av deras viner. Även de som inte är så lyckade och oftast inte kommer i närheten av kvaliteten hos sydamerikanska viner i samma prisklass. Med den här webbplatsen vill vi på sikt bidra till att åstadkomma något liknande beträffande Sydamerika och dess vinproducerande länder, med fakta, bilder, nyheter på vinfronten och dagsaktuella händelser. Från startsidan finns ett omfattande nät av länkar som nås genom att klicka eller peka på alla texter, bilder och knappar. Allt detta är fortfarande under uppbyggnad och vår ambition är att löpande presentera dagsaktuell information genom egen närvaro och genom våra kontakter på plats. All information under knappen “Andra viner” är hämtad från våra tidigare webbsidor och uppgifterna om de hundratals vinproducenter som beskrivs där är inte alltid uppdaterade. Det sker nu kontinuerligt, liksom komplet- teringen med nya producenter.

SOMMAR I SYDAMERIKA Nyligen har vi passerat vintersolståndet här på norra halvklotet, vilket ju innebär att vi går mot ljusare tider. Eftersom ekvatorn går genom Ecuador, nära huvudstaden Quito, ligger de södra delarna av Sydamerika på södra halvklotet och där har de samtidigt sitt sommarsolstånd. Huvudstäderna Santiago i Chile, Buenos Aires i Argentina och Montevideo i Uruguay ligger alla ca 380 mil från ekvatorn, vilket motsvarar norra Marocko och Libanon på vårt halvklot. Lima i Peru ligger bara 140 mil från ekvator och till Bolivias huvudstad La Paz är avståndet ca 180 mil. Detta innebär att på sommaren kan det bli varmt i dessa huvudstäder. Kanske inte lika varmt som på andra platser i respektive land, men i de flesta fall bor 1/3 av befolkningen i huvudstaden, så många berörs av värmen. Flertalet turister, som inte alltid är vana vid höga temperaturer, besöker också gärna huvudstäderna. Buenos Aires, Montevideo och Lima är kuststäder med havsbris som ofta ger svalka. I Lima är temperaturen uthärdlig trots närheten till ekvatorn, eftersom det utmed Perus kust går en kall havsström. Santiago ligger 10 mil från kusten men har ett torrt klimat som gör att höga temperaturer inte är så besvärande. La Paz ligger mitt i bergskedjan Anderna  på 3500 meters höjd över havet och har aldrig särskilt besvärande temperatur, även om solstrålningen kan vara mycket stark. De högsta temperaturerna brukar uppmätas i januari, då det molnfria dagar kan vara 35 - 40°C. Eftersom vindar och luftfuktighet påverkar upplevelsen av höga temperaturer brukar man i väderleksrapporter ange den termiska sensationen ST, dvs hur varmt eller kallt det egentligen känns. Den kan tillfälligt och kortvarigt vara mycket hög. I Buenos Aires uppmättes den hittills högsta ST (47,6°C) mellan kl. 17 och 18 den 23 januari 2014, då termometern samtidigt visade 36,8°C. Precis som i Sverige är semestermånaderna varmast. I några av de sydamerikanska länderna är januari den stora semestermånaden och i andra är det februari. I Buenos Aires åker de som kan och har råd 40 mil till Mar del Plata vid Atlantkusten. Invånarantalet ökar där under semestermånaden från 400.000 resten av året till närmare 3 miljoner. Många Santiago-bor åker till Stilla Havs-kusten under semestermånaden februari. Minsta avståndet västerut är ca 10 mil på två nästan parallella motorvägar. Under veckosluten går det bussar i skytteltrafik till stränderna i Cartagena och San Sebastián med familjer som inte har råd att ta en sammanhängande semester. På den största stranden i Cartagena kan det vara upp till 100.000 personer en solig söndag i februari. Montevideo och Lima har härliga sandstränder i anslutning till städernas centrala delar. Medan stränderna i Lima inte utnyttjas så mycket sommartid är Montevideo världsunikt, med 20 km sammanhängande sandstrand nära centrum  utmed La Plataviken. De som har råd tillbringar ändå sin semester i badorten Punta del Este 15 mil österut, eller i andra fashionabla badorter däromkring.  De La Paz-bor som vill ha badsemester är hänvisade till att åka 35 mil i buss över Anderna till Arica i norra Chile, vid gränsen till Peru.

Mauricio Macri är Argentinas president sedan den 10 december 2015. Han vann andra omgången av presidentvalet knappt över peronistpartiets kandidat  Daniel Scioli.  Macri bildade år 2005 partiet PRO (Propuesta Republicana) som en motvikt till de traditionella Radikalist- och Peronistpartierna, som vunnit alla demokratiska presidentval i Argentina sedan 1916. Han leder nu en regering av center-högerpartier under namnet Cambiemos ("Låt oss förändra"). Som president efterträdde Mauricio Macri Argentinas första valda kvinna på denna post, Cristina Fernández de Kirchner. Macri, som varit regeringschef i den autonoma huvudstadsregionen under två fyraårs- perioder, började genast genomföra en politik som gick på tvärs mot företrädarens. Han kom överens om betalning av skulderna till återstående fordringsägare efter Argentinas konkurs år 2001, vilket upphävde blockaden från internationella finansiärer och investerare. Därefter gjorde han en rundresa till statscheferna i alla världens finansmetropoler för att locka kapital till Argentina. Landets hårda valutarestriktioner avskaffades och skattelagstiftningen ändrades. Inflationsdämpande åtgärder infördes och den kraftiga statliga subventioneringen av hushållen under föregående regering minskades. Den förväntade positiva effekten på investeringar, produktion, inflation mm har dock i huvudsak uteblivit under Macris första regeringsår. År 2017, då parlamentsval skall genomföras, kan bli ett besvärligt år för den nyvalde presidenten.

Michelle Bachelet är Chiles president sedan mars 2014. Hon hade då redan varit Chiles första kvinna som president under perioden 2006 - 2010, men kunde enligt landets konstitution inte ställa upp för omval direkt efter sin första period. Hon är också Latin- amerikas första kvinna som valts till president utan att vara gift med en tidigare president eller nationell politisk ledare. Före sin första presidentperiod var hon också Latinamerikas första kvinnliga försvarsminister. Under båda sina presidentvalskampanjer representerade Bachelet socialistpartiet i center-vänsterkoalitionen La Concertación. Den innehade presidentämbetet från militärdiktaturens fall år 1990 till år 2010. Under sin första presidentperiod genomförde hennes regering, vars ministrar till hälften bestod av kvinnor, omfattande förbättringar av Chiles offentliga system för pensioner, utbildning och sjukvård. Den stiftade också flera progressiva lagar inom områdena jämställdhet, sexualundervisning, aborter, miljö och yttrandefrihet. Då Bachelets första ämbetsperiod gick ut 2010 gillades hon av 84 % av befolkningen. Redan första året 2014 av hennes andra period mötte hon dock motgångar. Sedan det avslöjats att oppositionen tagit emot olagliga bidrag till sin valrörelse anklagade den i sin tur Bachelet  för att känna till att hennes svärdotter var inblandad i ekonomiska oegentligheter. En kampanj startades mot henne som i stora drag påminner om den mot Brasiliens president Dilma Rouseff. Detta har också lett till en mycket kraftig sänkning av Bachelets popularitetssiffror. 

URUGUAY

Tabaré Vázquez till trädde för andra gången som president i Uruguay den 1 mars 2015. Han efterträdde då José "Pepe" Mújica, som blev känd och populär långt utanför landets gränser för sitt okonventionella sätt. Dessförinnan hade Tabaré Vázquez innehaft presidentposten under perioden 2005 - 2010. Han var då den förste presidenten i Uruguay som inte tillhörde något av de båda dominerande partierna Colorado eller Blanco. Vázquez tillhör det socialdemokratiska Partido Socialista och vann båda presidentvalen som ledare för Frente Amplio (Breda Fronten), en vänsterkoalition med socialister, kommunister och gamla medlemmar av vänstergerillan Tupamaros. Vázquez föddes år 1940 och är cancerläkare. Både före och mellan sina presidentperioder arbetade han som läkare med specialitet som onkolog. Detta kan ha betydelse för hans politiska inställning eftersom han är abortmotståndare, medan majoriteten av befolkningen och ledamöterna i parlamentet vill tillåta aborter. Hans åsikt i denna fråga har dock inte haft stor påverkan på hans popularitetssiffror, som mot slutet av förra presidentperioden översteg 80 %. En av de största frågorna som präglade Vázquez' första presidentperiod var konflikten med Argentina rörande två pappersbruk (varav det ena finsk-svenskt) som Uruguay godkänt för byggande  nära utloppet av gränsfloden mellan de båda länderna. Redan ett par månader efter Vázquez' tillträde började en lokal miljöorganisation på den argentinska sidan blockera den bro över floden som är närmsta förbindelse mellan Uruguay och Buenos Aires. Blockaden pågick intermittent under flera år och fick stöd av Argentinas regering, som förde ärendet till Haag-domstolen. Först i april 2010, en månad efter slutet på Vázquez' första presidentperiod, dömde domstolen till Uruguays fördel.

PERU

Pedro Pablo Kuczynski är född 1938 och tillträdde som president i juli 2016, efter att ha vunnit med en hårsmån över Keiko Fujimori, dotter till Peru's president under perioden 1990 - 2000, Alberto Fujimori. Kuczynski var 1966 - 68 chef för Centralbanken under president Fernando Belaunde Terry samt gruv- och energiminister i dennes regering 1980 - 1985. Under Alejandro Toledos presidentperiod 2001 - 2006 var han först ekonomi- och finansminister och sedan ministerrådspresident. I presidentvalet 2016 ställde han upp i spetsen för sitt eget parti, högerparti PPK (efter hans egna initialer). Kuczynski är son till två europeiska immigranter. Hans far var en tysk läkare med polskt ursprung, pionjär i behandlingen av tropiska sjukdomar. Tillsammans med sin familj bosatte han sig i peruanska Amazonas från mitten av 1930-talet, där han arbetade som chef för ett spetälskesjukhus. Hans mor Madeleine Godard var lärare i franska och genom henne är Kuczynski kusin med Jean-Luc Godard. Kuczynski har studerat komposition, piano och flöjt vid Royal College of Music i England , filosofi, ekonomi och politik vid Oxford och har en masterexamen i ekonomi från Princeton- universitetet i USA. Han har arbetat både inom den offentliga och den privata sektorn i olika delar av världen. Mellan 1977 och 1980 arbetade han inom gruvsektorn i Västafrika. Samtidigt som han senare arbetade som chef för Världsbankens planering och politik i USA var han styrelseordförande för First Boston International och Halco Mining, Inc. i Pittsburg. Under sin vistelse i USA blev han amerikansk medborgare. I sitt installationstal utlovade Kuczynski att han skulle göra allt för att alla hushåll i Peru skulle ha tillgång till rent vatten vid utgången av hans presidentperiod. Det har varit ett prioriterat område för honom, sedan han 2007 grundade organisationen "Rent Vatten" (Agua Limpia) i Peru.

Evo Morales tillträdde  som Bolivias president första gången i januari 2006  och har därefter blivit omvald två gånger i följd (senast 2014). I det första valet fick han 53,7 % av rösterna och blev den förste indianske presidenten i Bolivia, som då hade 62 % indianbefolkning. I februari 2016 förlorade Morales en folkomröstning om att få ställa upp i presidentvalet 2019 för fjärde gången. I samtliga presidentvalskampanjer har han representerat socialistpartiet MAS (Movimiento al Socialismo), som han själv bildat 1998. Född 1959 i den andinska Oruro-provinsen av föräldrar som tillhörde folkgruppen Aymara, flyttade han efter avslutad skolgång och militärtjänstgöring med familjen till den östra, tropiska delen av Bolivia. Där odlade de liksom många andra småbönder ris, frukt och coca. Bladen av cocabusken har i tusentals år använts av urbefolkningen vid rituella ceremonier och som medicinalväxt för att tåla livet på hög höjd i Anderna. Den unge Evo Morales engagerade sig successivt alltmer i cocaodlarnas organisationer och fick snart en ledande roll i deras kamp mot USA:s överenskommelser med flera presidenter om massiv förstörelse av indianernas coca-odlingar. På Morales initiativ övergick man från väpnat motstånd till politisk aktivitet.  Genom att gå samman med andra fackliga organisationer och politiska partier på vänsterkanten lyckades man vinna ursprungsbefolkningens sympatier, vilket ledde till att Morales så småningom valdes till president. Under hans regeringstid har levnadsförhållandena för indianbefolkningen och andra utsatta delar av befolkningen förbättrats kraftigt. Landets ekonomi och självständiga utveckling har också blivit avsevärt bättre. Förlusten i folkomröstningen 2016 berodde främst på att Morales, liksom flera andra sydamerikanska presidenter, anklagades för korruption. Kort före omröstningen avslöjades att han 2007 haft en relation till en kvinna som blivit representant i Bolivia för ett kinesiskt företag som vunnit stora statliga upphandlingar. Han förnekade först detta, trots att de fått en son tillsammans, men hävdade senare att det inte haft någon betydelse för de kinesiska affärerna.