sydamerikaviner.com
Lägsta ålder för inköp av vin i Sverige är 20 år.
Allt om vin, mat och
kultur i Sydamerika
Äldre foton och artiklar (klicka på bilden)
SOMMAR I SYDAMERIKA
Nyligen har vi passerat vintersolståndet här på norra halvklotet, vilket ju innebär att vi
går mot ljusare tider. Eftersom ekvatorn går genom Ecuador, nära huvudstaden Quito,
ligger de södra delarna av Sydamerika på södra halvklotet och där har de samtidigt sitt
sommarsolstånd. Huvudstäderna Santiago i Chile, Buenos Aires i Argentina och
Montevideo i Uruguay ligger alla ca 380 mil från ekvatorn, vilket motsvarar norra
Marocko och Libanon på vårt halvklot. Lima i Peru ligger bara 140 mil från ekvator och
till Bolivias huvudstad La Paz är avståndet ca 180 mil.
Detta innebär att på sommaren kan det bli varmt i dessa huvudstäder. Kanske inte lika
varmt som på andra platser i respektive land, men i de flesta fall bor 1/3 av befolkningen i
huvudstaden, så många berörs av värmen. Flertalet turister, som inte alltid är vana vid
höga temperaturer, besöker också gärna huvudstäderna.
Buenos Aires, Montevideo och Lima är kuststäder med havsbris som ofta ger svalka. I
Lima är temperaturen uthärdlig trots närheten till ekvatorn, eftersom det utmed Perus
kust går en kall havsström. Santiago ligger 10 mil från kusten men har ett torrt klimat
som gör att höga temperaturer inte är så besvärande. La Paz ligger mitt i bergskedjan
Anderna på 3500 meters höjd över havet och har aldrig särskilt besvärande temperatur,
även om solstrålningen kan vara mycket stark.
De högsta temperaturerna brukar uppmätas i januari, då det molnfria dagar kan vara 35 - 40°C. Eftersom vindar och luftfuktighet
påverkar upplevelsen av höga temperaturer brukar man i väderleksrapporter ange den termiska sensationen ST, dvs hur varmt eller
kallt det egentligen känns. Den kan tillfälligt och kortvarigt vara mycket hög. I Buenos Aires uppmättes den hittills högsta ST (47,6°C)
mellan kl. 17 och 18 den 23 januari 2014, då termometern samtidigt visade 36,8°C.
Precis som i Sverige är semestermånaderna varmast. I några
av de sydamerikanska länderna är januari den stora
semestermånaden och i andra är det februari. I Buenos Aires
åker de som kan och har råd 40 mil till Mar del Plata vid
Atlantkusten. Invånarantalet ökar där under
semestermånaden från 400.000 resten av året till närmare 3
miljoner.
Många Santiago-bor åker till Stilla Havs-kusten under semestermånaden
februari. Minsta avståndet västerut är ca 10 mil på två nästan parallella
motorvägar. Under veckosluten går det bussar i skytteltrafik till stränderna i
Cartagena och San Sebastián med familjer som inte har råd att ta en
sammanhängande semester. På den största stranden i Cartagena kan det vara
upp till 100.000 personer en solig söndag i februari.
Montevideo och Lima har härliga sandstränder i anslutning till
städernas centrala delar. Medan stränderna i Lima inte
utnyttjas så mycket sommartid är Montevideo världsunikt,
med 20 km sammanhängande sandstrand nära centrum utmed
La Plataviken. De som har råd tillbringar ändå sin semester i
badorten Punta del Este 15 mil österut, eller i andra fashionabla
badorter däromkring.
De La Paz-bor som vill ha badsemester är hänvisade till att åka 35 mil i buss över Anderna till Arica i norra Chile, vid gränsen till
Peru.
En kraftig minskning av vinproduktionen i Sydamerika
Varje år samlar OIV (The International Organization of Vine and Wine) in uppgifter om bl a
produktionen av vin i hela världen. Eftersom det är ett mycket omfattande arbete släpar
publiceringen av resultaten efter flera år. Fullständiga uppgifter fanns vid årsskiftet 2016/2017
för åren fram t o m 2014. Men för de största producentländerna gör OIV en preliminär
redovisning i april påföljande år (senast i april 2016 för år 2015) och en preliminär uppskattning
i januari av produktionen föregående år. För länderna på norra halvklotet - där skörden sker i
augusti till november - är uppskattningarna mycket osäkra, men för södra halvklotet är de mer
tillförlitliga eftersom det hunnit förflyta nästan ett år sedan föregående skörd.
För de Sydamerikanska länderna finns det därför anledning att utgå från att uppgifterna även
för år 2016 är förhållandevis tillförlitliga. De uppvisar en kraftig minskning av vinproduktionen
(exklusive vinjuice och must) i Argentina och Chile mellan åren 2015 och 2016. I Chile låg
produktionen 2016 i närheten av 2014 års siffror, medan minskningen från år 2015 var 21 %. I
Argentina var minskningen ännu större, från år 2015 nästan 35 % och från år 2014 hela 42 %.
För övriga länder saknas ännu uppgifter efter 2014, men som framgår av nedanstående figur
och tabell har produktionen under åren 2011 - 2014 varit jämförelsevis liten och nästan
konstant. OIV gör dock bedömningen att Brasiliens produktion år 2015 var 280 miljoner liter,
men sjunkit till hälften år 2016, så att den ligger obetydligt över produktionen i Uruguay.
Vinproduktionen i Sydamerika 2011 - 2016 (1.000 liter)
OIV bedömer att produktionsminskningen i Argentina, Chile och Brasilien beror på klimathändelser,
framför allt omfattande och långvarig torka. Beträffande Argentina kan minskningen också ha att
göra med de import- och exporthinder samt valutarestriktioner som rådde under 2015, liksom den
konjunkturnedgång som skett under år 2016.
ELD, VIND OCH VATTEN.
Naturkatastrofer i Argentina och Chile under 2017.
På samma gång som det under början av
2017 rådde svår torka i några Argentinska
provinser på gränsen till Patagonien och
mot Anderna längre norrut (se karta), fick
de båda provinserna Santa Fe och Entre
Ríos norr om Buenos Aires mer regn än
under de senaste 30 åren. Inom några
områden föll det mellan 400 och 500 mm
på en månad, vilket är mer än man regist-
rerat på 55 år. Floderna svämmade över
och enorma landområden sattes under
vatten. Mer än 70.000 personer fick lämna
sina bostäder. Både torkan och regnen har
tillskrivits en pågående klimatförändring.
Översvämningarna 2017 drabbade hårt
landets ekonomiska motorer, boskaps-
uppfödningen och jordbruket. Sedan
miljontals hektar mark i landets bördig-
aste jordbruksområden sattes under
vatten har de ekonomiska förlusterna
beräknats till över 10 miljarder USD.
Argentina är världens tredje största
producent av soja. Bara dessa odlingar
upptar 22 miljoner hektar, vilket är tre
gånger Irlands totala storlek. Därav blev
på några veckor 5 miljoner hektar över-
svämmade, vilket varit förödande för
skörden.
Därtill kommer förlusten för jordbruket
av den långvariga torkan i söder.
Torka, starka vindar och mänsklig oförsiktig-
het ledde dessutom både i Chile och Argen-
tina till katastrofer på grund av storskaliga
bränder under årets första månader. Elva
personer fick sätta livet till och den enorma
materiella förstörelsen drabbade både skog,
odlingar och byggnader. Bara under de första
veckorna av sommarmånaderna berördes i
Argentina mer än 400.000 hektar och i Chile
förstördes mer än ½ miljon hektar av skogs-
bränder i 7 av landets 15 administrativa
Regioner, från Valparaíso till Valdivia i söder.
I Chile utfärdades undantagstillstånd i fem berörda
regioner där 100-tals brandkårer, 12 armédivisioner
och 1000-tals personer från skogsvårdsmyndigheten
Conaf bekämpade omkring 3.000 brandhärdar inom
det totala området. De hade att kämpa mot torra
vindar på upp till 60 km/tim och med lufttempera-
turer på över 40°C. Till detta kommer hettan från
bränderna. Till sin hjälp hade de inhyrda flygplan för
vattenbegjutning, varav ett var en ombyggd Boeing
747, med en vattentank på 73.000 liter, som på egen
bekostnad hyrts av en chilenska bosatt i USA. En stor
del av det mest krävande arbetet gjordes mycket
småskaligt på marken vid eftersläckningen.
←
Karta över norra Argentina som
visar områden med hög mark-
fuktighet (blå) och låg mark-
fuktighet (röd) i mitten av januari
2017.
→
Karta över Chile som visar de
Regioner som berörs av undan-
tagstillståndet p g a bränder i
början av år 2017. Även de båda
angränsande regionerna berördes
kraftigt.
Hittills har länderna under som-
maren 2017 - 2018 inte drabbats
av några stora naturkatastrofer.
Manuell eftersläckning i Chile
Oroliga fastighetsägare inför annalkande skogsbrand
Den här säsongen är det Californien i USA som har råkat värst ut. Under de sista månaderna av år 2017 rasade okontroller-
ade skogsbränder från Los Angeles upptill Napa Valley. Under januari 2018 har skyfall skapat översvämningar och jordskred.