CHILE
Sebastián Piñera är Chiles president
sedan den 11 mars 2018. Han hade då
redan tidigare varit Chiles president
under perioden 2010 - 2014 och kunde
enligt landets konstitution inte ställa
upp för omval direkt efter sin första
period. Han föddes i Santiago den 1
december 1949 och var en av Chiles mest
framgångsrika och förmögna affärsmän
när han blev president år 2010. Han efterträdde då Michelle
Bachelet, som sedan 2006 varit Chiles första kvinnliga president.
Hon efterträdde i sin tur Piñera som president år 2014.
Under båda sina presidentvalskampanjer representerade Piñera
det neoliberala högerpartiet Renovación Nacional (RN), med stöd
av det mer konservativa högerpartiet Unon Demócrata Indepen-
diente (UDI), som under hela militärregimen 1973 - 1989 var
anhängare av diktatorn Augusto Pinochet. Genom sin seger i valet
år 2010 blev Piñera den förste högerkandidat att vinna ett fritt
presidentval i Chile sedan 1958.
Piñera har en ekonomexamen från Katolska Universitetet i Chile,
samt magister- och doktorsexamen i ämnet från Harvard i USA.
Hans framgångar som affärsman och investerare har varit stora
och inför den första presidentperioden beräknades han tillhöra de
tre rikaste personerna i Chile, med en nettoförmögenhet på över 1
miljard US-dollar. Grunden till hans rikedom lades i slutet av 1970-
talet, då han var en av dem som introducerade kreditkort i Chile.
Han kunde därmed skapa ett av de tre största nationella TV-
bolagen (Chilevision) och köpa betydande andelar av det statliga
flygbolaget LAN. Där blev han senare majoritetsägare, liksom i
flera av de största industriföretagen i landet. Efter tillträdet som
president sålde han delar av sin förmögenhet och förde över andra
i s k fideikomiss, varigenom han avstod från direkt ekonomiskt
inflytande.
Piñeras presidentperiod präglades av ekonomisk tillväxt, minskad
arbetslöshet och omfattande studentprotester mot främst en delvis
privatisering av undervisningsväsendet. Två veckor innan hans
tillträde år 2010 drabbades Chile av en mycket stor jordbävning.
Återuppbyggnaden av denna präglade nästan hela ämbetsperio-
den. Piñera vann stor popularitet i Chile och internationellt efter
den dramatiska och lyckade rädddningen av 33 gruvarbetare som
varit instängda under 69 dagar på 700 meters djup.
I presidentvalet den 19 november 2017, då Bachelet inte fick ställa
upp, fick Piñera 37 % av rösterna mot 23 % för Alejandro Guillier,
mittenkoalitionens kandidat och en populär TV-kommentator, tätt
följd av vänsterkandidaten Beatríz Sánchez. Eftersom ingen av
kandidaterna fick 50 % av rösterna hölls en andra valomgång den
17 december 2017. Det förväntades allmänt att Guillier skulle vinna
eftersom han tillsammans med Sánchez fått avsevärt fler röster än
den liberale högerkandidaten Piñera i första omgången. Piñera
vann dock med 55 % av de avgivna rösterna.
17,5 milj. inv.
0,756 milj. km2
PERU
Martín Vizcarra är född 1963 och
tillträdde som president den 23 mars 2018,
då hans företrädare Pedro Pablo
Kuczynski
avsattes av Kongressen, anklagad för
korruption. Även en annan av Perus
senaste presidenter, Alberto Fujimori,
hade avsatts för korruption och dömdes
år 2009 till 25 års fängelse.
Vizcarra var vid tillträdandet Perus vicepresident och
tjänstgjorde som ambassadör i Kanada. Efter Kongressens
beslut att avsätta Kuczynski flögs han direkt till huvudstaden
Lima för att avlägga eden som landets president.
När Kuczynski valts till president i juli 2016 som ledare för
partiet PPK (som är hans initialer), utsåg han Vizcarra till
transportminister. Redan i maj 2017 blev Vizcarra avsatt efter
en förtroendeomröstning i Kongressen och blev då utsedd till
ambassadör i Kanada.
Vizcarras familj kom från regionen Moquegua i södra Peru,
nära gränsen till Chile, där hans far var borgmästare i huvud-
staden. Vid Martíns födelse flyttade de till Lima för att sonen
skulle få behandling för ett medfött svårt andningsproblem.
Han utbildade sig så småningom till ingenjör i Lima och
började engagera sig politiskt i familjens hemregion
Moquegua. Där blev han år 2008 vald till guvernör.
Inte helt oväntat deklarerade han efter sitt tillträde som
president att han skulle ägna sin regerinsperiod åt att bekämpa
korruptionen i landet.
30 milj. inv.
1,285 milj. km2
Återhämtning av vinproduktionen i Argentina, men fortsatt minskning i Chile
Varje år samlar OIV (The International Organization of Vine and Wine) in uppgifter om bl a
produktionen av vin i hela världen. Eftersom det är ett mycket omfattande arbete släpar
publiceringen av resultaten efter flera år. Fullständiga uppgifter fanns vid årsskiftet 2017/2018
för åren fram t o m 2015. Men för de största producentländerna gör OIV en preliminär
redovisning i april påföljande år (senast i april 2017 för år 2016) och en preliminär uppskattning i
januari av produktionen föregående år. För länderna på norra halvklotet - där skörden sker i
augusti till november - är uppskattningarna mycket osäkra, men för södra halvklotet är de mer
tillförlitliga eftersom det hunnit förflyta nästan ett år sedan föregående skörd.
För de Sydamerikanska länderna finns det därför anledning att utgå från att uppgifterna även
för år 2017 är förhållandevis tillförlitliga. De uppvisar en kraftig ökning av vinproduktionen
(exklusive vinjuice och must) i Argentina och en fortsatt minskning i Chile mellan åren 2016 och
2017. I Chile var produktionen 2017 tillbaka på 2011 års siffror och minskningen från rekordåret
2015 var 26 %. Från år 2016 minskade produktionen med 6 %. Argentina uppvisar en ökning
med 25 % från den historiskt låga produktionen år 2016.
För övriga länder saknas ännu uppgifter från 2015 och framåt, men som framgår av
nedanstående figur och tabell har produktionen under åren 2011 - 2014 varit jämförelsevis liten
och nästan konstant. OIV gör dock bedömningen att Brasiliens produktion år 2017 var 340
miljoner liter, vilket innebär avsevärt mer än en fördubbling av produktionen från föregående år.
OIV bedömer att produktionsminskningen i Argentina, Chile och Brasilien år 2016 berodde på
klimathändelser, framför allt både omfattande nederbördsökning och långvarig torka till följd av
den s k Niño-effekten. Beträffande Argentina kunde minskningen också ha att göra med de import-
och exporthinder samt valutarestriktioner som rådde under 2015.
Totalt bedöms världsproduktionen av vin ha minskat med 8,2 % mellan 2016 0ch 2017, från 26 880
miljoner liter till 24 670 miljoner liter.
Den största minskningen svarar EU för, där produktionen i Italien bedöms ha minskat med 23 %, i
Frankrike med 19 % och i Spanien med 15 % jämfört med år 2016. Endast i Portugal, Rumänien,
Ungern och Österrike ökade produktionen. I Rumänien med 64 %, efter tre dåliga år.